Reaktionskrafter från monteringsverktyg är troligen en bidragande orsak till mångabelastningsskador i tillverkningsindustrin och monteringsarbete ligger också i topp istatistiken över arbetssjukdomar i Sverige.Idag används i stor utsträckning avancerat styrda verktyg, som kan programmeras så att dekänns bekväma, men det finns ingen utvärderingsmetod för reaktionsmoment som premierardessa funktioner. Dessutom tar dagens utvärderingsmetoder hänsyn till att människor är olikastarka i olika arbetsställningar.En utvärderingsmetods främsta syfte är att hjälpa till vid val av verktyg och vid bedömningom reaktionskraften kan tas upp för hand eller om mothåll bör användas. Tas inte operatörensstyrka beroende på arbetsställning med blir denna bedömning i många fall felaktig.Syftet med det här arbetet är att ta fram en bättre bedömningsmodell för reaktionsmomentfrån monteringsverktyg. Några krav som sätts på den förbättrade metoden är att den ska varaenkel att använda, mätningar ska inte behöva göras på verktyget och den ska ta hänsyn tillvariation i styrka beroende arbetsställning.En grupp om sju testpersoner sattes samman och de utvärderade reaktionsmomentet från envinkelmutterdragare i tre olika positioner. I varje position testades 6 olika typer avreaktionsmoment.

Den snabba kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården kräver att sjuksköterskans kompetens ständigt utvecklas för att tillgodose patientsäkerheten. Sjuksköterskans kompetensutveckling sker alltmer via e-learning, elektroniskt lärande, som är ett relativt nytt inlärningssätt. E-learning innebär att lärandet sker med hjälp av datorer via nätverk. Syftet med studien var att genom en sammanställning av aktuell vetenskaplig litteratur undersöka vilken inställning till och vilka upplevelser sjuksköterskan har av e-learning i samband med kompetensutveckling. Sökningar i fyra databaser, Cinahl, ERIC, PubMed och The Cochrane Library, resulterade i tio vetenskapliga artiklar som kritiskt granskades och analyserades.

Sammanfattning Föreliggande studie syftar till att ur ett pedagogiskt undervisningsdidaktiskt perspektiv skapa en utökad förståelse för två studiegruppers dynamik och individens lärpotential inom IT-stödd distansundervisning via en elektronisk lärplattform. Grundläggande faktorer som belyses i studien avser interaktion, gruppdynamik och individens lärpotential, med tonvikt på dialog och kommunikation. Respons och återkoppling från sändare och mottagare är det som utgör den aktiverande principen då den ligger till grund för förståelse i dialogen. Metoden som är en fallstudie, inspirerad av en etnografisk ansats, har baserats på en textanalys av arkiverat dokument, ur en realistiskt IT-miljö med direktinsyn i den aktuella lärplattformen där kursen har bedrivits. Dialog och kommunikation studeras tillsammans med den pedagogiska idén; det problembaserade lärandet (PBL).

Sammanfattning Föreliggande studie syftar till att ur ett pedagogiskt undervisningsdidaktiskt perspektiv skapa en utökad förståelse för två studiegruppers dynamik och individens lärpotential inom IT-stödd distansundervisning via en elektronisk lärplattform. Grundläggande faktorer som belyses i studien avser interaktion, gruppdynamik och individens lärpotential, med tonvikt på dialog och kommunikation. Respons och återkoppling från sändare och mottagare är det som utgör den aktiverande principen då den ligger till grund för förståelse i dialogen. Metoden som är en fallstudie, inspirerad av en etnografisk ansats, har baserats på en textanalys av arkiverat dokument, ur en realistiskt IT-miljö med direktinsyn i den aktuella lärplattformen där kursen har bedrivits. Dialog och kommunikation studeras tillsammans med den pedagogiska idén; det problembaserade lärandet (PBL).

Avsikten med detta arbete har varit att få ökad kunskap om hur åtta elever upplever sin skolsituation och vilka faktorer som bidrar till eller hindrar att deras upplevelse blir meningsfull. Undersökningen har också beskrivit elevernas självbild. Även elevernas upplevelse av att gå i stor grupp har lyfts fram. Genom att elevernas vårdnadshavare har gett sin syn på sina barns skolgång har det varit möjligt att undersöka om elevernas syn på tillvaron i skolan är samstämmig med vårdnadshavarnas..

I dagens samhälle är det ofta viktigt att kunna använda datorer och internet för att göra olika vardagssysslor såsom hålla kontakten med släkt och vänner, kontakta myndigheter, utföra bankärenden och boka resor. Fortfarande finns det dock många som saknar kunskaperna att använda en dator, en grupp som är överrepresenterade bland dessa är pensionärerna.Det finns många olika operativsystem och vissa lämpar sig antagligen bättre än andra om man är över 65 år och saknar tidigare datorkunskaper. I denna rapport undersöks huruvida det klassiska skrivbordsgränssnittet i Windows är bättre eller sämre än det nya gränssnittet Modern UI som återfinns i Windows 8 och Windows RT. I studien ingick fem par pensionärer i åldrarna 71-87 som utvärderades med hjälp av samupptäckarmetoden.Resultatet av studien visar att inget av de två undersökta systemen är optimalt för denna kategori av användare men att många av de nyheter som introducerades i Modern UI såsom levande paneler underlättade testpersonernas interaktion med datorn..

Syftet med föreliggande studie är att undersöka och beskriva vilka faktorer som främjarelevernas motivation för matematikstudier. Med fenomenografi som metodologiskutgångspunkt genomförde jag enskilda intervjuer med åtta elever och två lärare på enhögstadieskola. Resultaten presenteras i form av fem skilda kategorier som uppfattas sombidragande faktorer för elevernas motivation för matematikstudier:A) Betyg och urval för att komma in på gymnasietB) Yttre motivation från föräldrar eller någon annanC) Förståelse som motivationD) Självförtroende som motivationE) Logisk tänkande och praktisk matematik som motivationUtifrån undersökningen kom jag fram till att betyg är en av faktorerna för elevernasmotivation för matematikstudier. Vidare framkom det att lärarna uppfattar att elevernasmotivation höjs genom verklighetsanknytning. Likheter mellan elevers och läraresuppfattningar är att förståelse och föräldrarnas påverkan har stor betydelse för elevernasmotivation..

Syftet är att undersöka vilken inverkan gymnasielärares kursstart har på elevernas motivation och delaktighet. Vad är det som händer i klassrummet och vilka faktorer påverkar elevernas motivation och delaktighet? Fokus ligger på relationen lärare ? elev och elevernas inflytande. Utifrån en kvalitativ metod har två klassrumsobservationer, två lärarintervjuer samt sex elevintervjuer uförts. Resultatet visar på en viss skillnad mellan lärare och elevers uppfattningar om vad som inverkar på kursstarten och i sin tur påverkar eleverna. Lärarna betonar betydelsen av kommunikation med eleverna medan eleverna uttrycker behovet av en tydlig kursgenomgång och en möjlighet att påverka arbetsformerna.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever tar till sig kartkunskapen i skolan, och hur de bibehåller den. Elevernas syn på kartor och dess betydelse undersöks också. Undersökningen har gjorts i en 8:e klass som dels har följts under en period, där eleverna har fått göra ett och samma karttest vid tre olika tillfällen, dels en undersökning om elevernas möjlighet till att identifiera delar av en helhet (kartan). Resultatet visar att elevernas kartkunskaper är låga, men med undervisning tar de till sig kartkunskap och bibehåller den. Elevernas inställning till kartor visar att eleverna överlag tycker att det är intressant och viktigt att kunna orientera sig med kartor..

Det här utvecklingsarbetet har som syfte att ta fram språkutvecklande aktiviteter som motiverar och väcker elevernas nyfikenhet. Aktiviteterna är tänkta att tilltala flera sinnen. Jag har planerat fem aktiviteter som på olika sätt ska bidra till elevernas språkutveckling. Av dessa har jag genomfört tre och observerat två. Eleverna har bland annat tränat på att tala, lyssna, skriva och fantisera.

Uppsatsen handlar om vilka faktorer som kan påverka elevernas intresse eller ointresse för ämnet matematik och vilka likheter samt skillnader det finns mellan elevernas svar. Sex elever i årskurs fem och sex ingick i intervjuundersökningen. Faktorer som kan påverka elevernas intresse för matematik är bland annat matematikuppgifternas svårighetsgrad, kännedom om matematikens relevans, tilltro till sin förmåga, lust att lära, klassrumsklimat samt undervisningsinnehåll. Som lärare behöver man forma ett undervisningsinnehåll som stimulerar och motiverar eleverna. Det är bra att lära känna sina elever och försöka utgå från elevernas individuella förutsättningar..

Syftet med denna uppsats är att bidra med empirisk kunskap till den pedagogiska forskningen om vad som påverkar elevers val av idrott. En genomgång av tidigare forskning på området påvisar att faktorerna geografiska förutsättningar, könstillhörighet, idrottslärarens påverkan, föräldrars idrottsutövande och kompisars idrottsutövande är relevanta förklaringar till elevers val av idrott (Se t.ex. Redelius, 2002; Larsson, 2005; Nilsson, 1993; Augustsson, 2007; Svedberg, 2003). Undersökningen vilar på en kvantitativ metod och har sammanställts genom en enkätundersökning. Undersökningen har genomförts på en årskurs 6 till 9-skola med sammanlagt 171 elever i en stad med 18 000 invånare.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka elevernas kunskapsnivå i årskurs 3 inom livsmedelshygien samt att få en uppfattning om elevernas kunskaper lever upp till de utsatta kursmålen. Ytterligare ett syfte är att ta reda på när eleverna anser att de lär sig bäst. Vi har valt att göra en kvalitativ studie. Till vår hjälp har vi använt oss av en enkät där vi får reda på elevernas inställning och kunskap om hygien. Av de elever som hjälpt oss med enkäten, ställde några även upp på en intervju . Vi menar att eleverna inte har de kunskaper inom hygien som krävs för att arbeta som självständiga yrkesmän/kvinnor. Hygienen är inte tillräckligt god ute på restauranger och bagerier och vi anser efter denna studie att det bland annat är i elevernas yrkesutbildning det brister.

Målet med mitt examensarbete var att hitta ett svar om anknytning av elevernas vardag och vardagliga händelser till skolmatematiken kunde bidra till att öka deras motivation och intresse för ämnet när det gäller att lära sig matematik. Undersökningen gjordes på en skola, årskurs 7 i södra Sverige. Skolan ligger i en stadsdel där den svenska språkmiljön är mycket bristfällig och där de flesta av eleverna möter svenska språket endast i sin skolmiljö. Arbetet inleddes med en skriftlig intervju där eleverna fick skriva ner sina tankar om matematiken och en öppen diskussion fördes beträffande elevernas åsikter och upplevelser om matematiklektioner. Under de fem veckorna som projektet pågick arbetade jag fram och genomförde matematikundervisning som var baserat på elevernas vardag. Jag gjorde även kontinuerliga observationer för att upptäcka eventuella förändringar i deras motivation. Projektet slutfördes med en avslutande intervjun. Slutsatsen av intervju samt observationer visade att elevernas motivation hade ökat samt att eleverna upplevde att vardagsanknuten matematik var intressant och lärorik..

Vårt syfte är att utveckla elevernas ordförråd i engelska genom att utgå från deras olika inlärningsstilar. Med ordförråd avses att känna igen och benämna ord. Utvecklingsarbetet genomfördes i två olika förskoleklasser, med totalt 35 elever som var 6 år, under 7 veckor. Vi började med att ta reda elevernas inlärningsstil genom ett frågeformulär som vi förenklat utifrån Rita och Kenneth Dunns modell. Som mätmetod har vi använt oss av ordinventering, den genomfördes i början och i slutet av undersökningen för att se om elevernas ordförråd utvecklades, och intervjuer i grupp, för att få reda på hur eleverna upplevde arbetet.